Kommunal k*kmätning

På 80-talet pratades det mycket om k-samhället; kunskap, konst, kommunikation och kreativitet skulle vara ledstjärnor. Begreppet lanserades av Åke E. Andersson, professor i regionalekonomi vid Umeå universitet som blev chef för det då nystartade Institutet för framtidsstudier. Idag kan vi tydligen lägga till ytterligare ett k. (Att det inte blir ett f beror på att jag har en mycket bestämd känsla av det är män som är pådrivande i de satsningar som det här handlar om.)

Antar att du också sett hur varenda kommun vill ha en prestigebyggnad? Något som ”sätter kommunen på kartan”. Och varför inte en arena? Tänk på evenemangen! Turismen! Etc! Med mera!

I dag släppte SlösO (Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar) rapporten Arenafeber. I den kan man läsa hur dyra arenor byggs med milt uttryckt skakiga kalkyler som grund. Som göteborgare kan jag bara instämma, när vi byggde nya Gamla Ullevi* blev det både ekonomiskt och geologiskt skakigt (det går inte att hoppa på läktarplats utan att utlösa 4,0 på Richter-skalan i bostadshusen i närheten).

Men jag är inte ekonom, så det jag fastnade för var inte hur mycket kalkyler spricker. Jag fastnar för att arenor ibland lite luddigt ses som en del av ett kommunalt varumärkesbygge. I det sammanhanget är det intressant att om vår grannkommun bygger en arena, ses det som ett argument för att även vi ska ha en arena. Ur ett varumärkesperspektiv borde det vara tvärtom.

Varumärkesutveckling (liksom all framgångsrik marknadsföring) handlar nämligen inte om att göra det konkurrenterna gör, utan att göra det konkurrenterna inte gör. Det handlar om att vara annorlunda kvalitativt; det vill säga verkligen vara annorlunda, inte bara göra lite mer av samma sak.

Jag skulle till exempel gärna vilja se en kommun som säger ”vi har inga arenor, vi lägger alla pengarna på att få Sveriges bästa skolor”.

Men det är klart. Då krävs det förstås att man verkligen är intresserad av varumärkesutveckling, och inte primärt är intresserad av lokalpolitikens motsvarighet till en Porsche Cayenne.

* Gamla Ullevi är det fantastiska namnet på stadens nya fotbollsarena. För utomsocknes kan jag förklara att det tidigare fanns en annan arena på samma plats som helt logiskt hette Gamla Ullevi, då den var äldre än den riktigt stora arenan i Göteborg,  Nya Ullevi. När den nya arenan skulle döpas gick jobbet till Sture Allén, som efter en hel del grunnande och hummande kom fram till att den nya arenan skulle heta Gamla Ullevi, precis som den gamla arenan på samma plats. Nu heter alltså den gamla arenan Nya Ullevi och den nya arenan Gamla Ullevi. (Bara i Göteborg…).

Antar att om vi bygger ytterligare en arena (Häcken lobbar…), kommer den att heta Äldsta Ullevi, Ännu Äldre Ullevi eller något i den stilen.